Historiska och tekniska utmaningar vid renovering av äldre byggnader
Den som vet att historien ger nycklar till både samtiden och framtiden inser också hur viktigt det är att bevara och renovera historiska byggnader och att skydda viktiga monument. Att bevara och skydda äldre byggnader och monument handlar om att föra vidare ett arkitektoniskt arv till nästa generation. Det innefattar stora utmaningar för alla som arbetar med att renovera äldre byggnader. Syftet med sådana renoveringsarbeten är att vårda, skydda och underhålla monument och historiska byggnader för att minska risken för skador och andra negativa effekter. Genom att hålla äldre byggnader i ett så autentiskt skick som möjligt bidrar vi till att även kommande generationer kan ta del av vårt kulturarv och vår historia. När det gäller restaurering och renovering av gamla byggnader är det förstås självklart att de material som används måste uppfylla de högsta kvalitetskraven.
Restaurering eller renovering?
Det är viktigt att skilja mellan dessa två termer som ibland kan blandas ihop. Restaurering av byggnader handlar om att åtgärda konstruktionsfel och sedan öka värdet på byggnaden genom förbättringar såsom fasadmålning. Restauratörer arbetar i linje med detta fast på ett mer vetenskapligt sätt genom att bevara befintlig arkitektur utan att förändra den. Vid behandling av k-märkta fasader ska byggnadens ålder vägas in och kompatibla målningstekniker som bevarar dess historiska prägel väljas. För detta ändamål kan mineralfärger utan titandioxid användas, eller en slutbehandling med lasyr , som ger ytor ett visst djup och oregelbundenheter som förstärker fasadens autentiska utseende.
”Det är min förhoppning att kunna förmedla till kommande generationer den oförändrade prakten och skönheten hos konstnärliga skapelser, som monument från sina respektive tidsepoker.”
(Adolf Wilhelm Keim, pionjär inom silikattekniken, 1881)
Vårt arkitektoniska arv
Förr i tiden valde man i hög grad byggnadsteknik utifrån vilka byggmaterial som fanns att tillgå på plats, medan ytdesignen mer påverkades av trender och den kulturella tidsandan. Lika olika som tekniker, material och smak varit vid olika tidpunkter i historien och på olika platser i världen – lika olika är de konserverings- och restaureringskriterier som tillämpas idag. Medveten restaurering borgar framför allt för största möjliga respekt för historiska material. Medelhavsområdet är kalkens vagga. Kalk har traditionellt använts både i gips och färg och bevisligen varit ett utmärkt material i århundraden. Silikatfärgens enastående kompatibilitet och kemiska reaktionsförmåga med kalk gör den till det självklara valet för konservering och restaurering av väggar gjorda av kalk.
Kalk och silikat - två som trivs tillsammans
Kalkbruk drabbas av luftföroreningar, och silikatfärg fungerar både som ett förstärkande medel och som skydd mot surt regn och ångor som angriper kalken. På många områden finns det särskilda ytbehandlingstekniker där man använder kalkbruk, som ofta är pigmenterat i massan. De vanligaste efterbehandlingsteknikerna är att man gör en bocka på ytan, vilket efterliknar tegelmurverk, eller sgraffito, vilket innebär att man lägger olika färgade lager av gips och sedan gör snitt som avslöjar nyansen i det underliggande lagret. Under årens lopp har dessa putsar drabbats av naturlig åldrande, smuts och färgförlust. Genom att applicera silikatfärger eller mineraliska lasyrer återfår de sitt utseende från förr utan att förlora sin historiska karaktär.
Restaurering av fresker
Det finns också fortfarande många exempel på dekorativa eller konstnärliga verk på fasader utförda i freskoteknik (al fresco). Det kan vara allt från enkla geometriska teckningar till arkitektoniska element eller bilder, varav vissa av förvånansvärd komplexitet. Precis som med gipsen har tidens tand satt sina spår hos dessa konstnärliga uttryck. I synnerhet hittar vi ofta ytor med partiell förlust av gipsmassan, vilket naturligtvis också har lett till att ytan gått förlorad. Vid restaurering eller rekonstruktion av sådana fresker är den lämpligaste metoden att applicera silikatfärger eller lasyrer för att åstadkomma ett likartat utseende. Detta därför att de bevarar fasadens mineraliska karaktär och återskapar freskens yta till perfektion. Framför allt möjliggör de ett extremt hållbart restaureringsarbete och en åldringsprocess som inte är sämre än kalkens i något avseende.
Barocken
Vad vore väl en barockkyrka utan sina förgyllda dekorationer? Dåtidens hantverkare arbetade med bladguld på ikoniska byggnader såsom katedraler och palats. På mer blygsamma byggnader användes glimmer för att uppnå en liknande effekt. När man ska återställa den här typen av ytor ställs man inför samma ekonomiska dilemma som för flera hundra år sedan. En elegant lösning är de metalliska nyanserna av KEIM Design-Lasur som också lämpar sig för utomhusbruk.
Restaurering i faser
Restaureringen av en byggnad görs som regel i flera faser, ofta spridda över längre tidsperioder. För väggar med historiskt värdefulla dekorationer som bara går att restaurera vid ett senare tillfälle, krävs specialprodukter som kan återställa ytan temporärt utan att spoliera det historiska arvet. För dessa fall finns KEIM Reversil – en specialfärg för temporärt skydd av värdefulla målningar eller dekorationer och som kan tas bort senare utan att skada konstverket.
Byggnadsvård med KEIM purkristalat: den första silikatfärgen
Vid restaurering och renovering av kulturminnesmärkta hus och fasader måste alla material som används uppfylla de högsta kvalitetskraven.
KEIM Purkristalat utvecklades 1878 av Adolf Wilhelm Keim, uppfinnaren av silikatteknik. Den här färgen har hållit högsta kvalitet i 140 år vad gäller hållbarhet, skydd och fantastiskt starka färger. KEIM Purkristalat används ofta av konservatorer och renoveringsföretag för att skydda historiska byggnader, och många kallar den för ”kyrkfärgen”.
KEIM Purkristalat får sin unika kvalitet tack vare en perfekt balans mellan högkvalitativa och helt mineraliska ingredienser: oorganiska, ljusbeständiga pigment, utvalda mineraler som fyllnadsmedel och rent, flytande kaliumsilikat som bindemedel.
Men ”den första silikatfärgen” har främst fått sitt legendariska rykte tack vare de otaliga verk över hela världen som i generationer vittnat om vad som gör KEIM Purkristalat så unikt: starka, levande färger i år efter år på fasader som åldras med värdighet.
Överlägsen hållbarhet – byggnadsvård med KEIM purkristalat
KEIM Purkristalat är en ren, titandioxidfri silikatfärg enligt DIN 18 363, avsnitt 2.4.1. Bindemedlet (kaliumsilikat) tränger djupt ned i det mineraliska underlaget på byggnaden. Därefter uppstår en kemisk reaktion så att färgen får fäste på djupet. Detta kallas för ”förkisling” och resultatet är en fast, olöslig förening mellan färgen och underlaget. Den här rena, mineraliska föreningen är oerhört hållbar. De mineraliska ämnena i KEIM Purkristalat är helt motståndskraftiga mot aggressiv miljöpåverkan, till exempel surt regn och UV-strålning, och ger därmed ett optimalt skydd. Samtidigt stabiliseras underlaget genom att kaliumsilikatbindemedlet absorberas, vilket ger ännu bättre motståndskraft.
Helt oorganiskt bindemedel ger fantastiskt starka färger
KEIM Purkristalat är inte bara hållbart utan ger också ett vackert resultat, tack vare att kaliumsilikat används som bindemedel. Det klara, helt oorganiska bindemedlet gör att ljusstrålarna träffar pigmentpartiklarna på ytan direkt, utan hinder för ljusreflektionerna. En yta som målats med KEIM Purkristalat får alltså en mycket mättad, intensiv färg. De starka, mättade färgpigmenten och det naturliga intrycket av den matta, mineraliska ytan gör att KEIM Purkristalat-färgen ger ett oerhört vackert resultat – en yta som är full av liv. Kaliumsilikatet gör KEIM Purkristalat både enormt hållbart och estetiskt tilltalande. Det klara, helt oorganiska bindemedlet gör att ljusstrålarna träffar pigmentpartiklarna på ytan direkt, utan hinder för ljusreflektionerna. En yta som målats med KEIM Purkristalat får alltså en mycket mättad, intensiv färg. De starka, mättade färgpigmenten och det naturliga intrycket av den matta, mineraliska ytan gör att KEIM Purkristalat-färgen ger ett oerhört vackert resultat – en yta som är full av liv.
Ett bra val för byggnadsvård: KEIM unikristalat
När en historisk byggnad ska renoveras strävar man alltid efter att förändra den ursprungliga byggnaden så lite som möjligt genom att använda historiska material. Tyvärr hamnar detta ofta i konflikt med vad som faktiskt är tekniskt genomförbart. Det här dilemmat kan också uppkomma när det gäller att välja en lämplig färg för att skydda byggnaden.
Vissa specifika egenskaper hos underlaget, till exempel en putsyta som är instabil, mycket tunn eller slammad, kan innebära att KEIM Purkristalat inte är lämpligt för det aktuella arbetet. I sådana fall rekommenderar vi KEIM Unikristalat. Det är en titandioxidfri fasadfärg med en särskild typ av kaliumsilikat som bindemedel: det genomgår en process som kallas ”finförkisling” och bildar en löslig förening med underlaget. Det gör att färgen är särskilt lämpad för arbeten på svaga eller relativt tunna putsytor.
Byggnadsvård och kulturarvslagar
Tip: Alla som äger äldre byggnader, hus, fastigheter eller monument kan kontakta Riksantikvarieämbetet eller Länsstyrelsen för att få hjälp med, och eventuellt finansiering till, renovering av äldre byggnader i enlighet med Kulturmiljölagen. Där kan du också få juridisk information om den här typen av arbete.
Renoverar du ett monument eller en äldre byggnad? Letar du efter rätt produkter för byggnadsvård? Har du frågor om våra produkter för ditt hus, din (gamla) byggnad eller ett historiskt monument, eller allmänna frågor om renovering av äldre byggnader? Vi är din samarbetspartner inom byggnadsvård. Skicka ett e-postmeddelande eller ring oss!